nillashast

Jag har funderat på det här med att träna och rida lektioner, om varför man gör det och kanske framförallt varför man inte gör det! För mig är ju träningstillfällena guld värda, även om det ibland både kan kännas jobbigt och nervöst innan så gör det ju så mycket för vardagsträningen hemma sen!

 

Jag får ofta höra att: "Det är ingen mening att rida träning, det går ändå så dåligt", "Jag ska inte tävla så jag kan inte träna" eller att: "Jag ska träna sen, jag måste lära känna hästen först" eller "Vi måste träna upp oss, sen kan vi vara med". Men man tränar väl för att bli bättre? Inte för att visa upp sig? Visst jag kan hålla med om att ska man var med på en lite mer avancerad hoppträning så kan man behöva ha lite kondition och kontroll på hästen men för en enskild dressyrträning så behöver ju hästen inte ens ha någon kondition, sen får man ju sätta kraven efter det! Jag kan ju tycka att det är precis i dessa lägen man behöver träning som mest, när det inte går så bra, när man håller på att lära känna en ny häst eller sätta igång hästen efter vila. Extra viktigt att det blir rätt från början med en ny häst eller en häst som ska bygga upp sig, så slipper man ändra och göra om efteråt.

Jag har varit med på massor av träningar där jag inte har kunnat galopperat, hoppträningar där jag avslutat efter framhoppningen eller de första träningarna med Szum där jag nästan bara kunde skritta! Men det ger ändå massor! Jag får tips och råd hur jag ska lösa olika situationer och problem, övningar att jobba med hemma och motivation att rida både innan träningen och efteråt. Ofta hör man att man är besviken på att hästen inte har skött sig på träningen eller varit stökig, men egentligen är ju det perfekt för vad är det man behöver hjälp med? Att rida när hästen går bra eller hjälp att lösa de problem som finns? Var inte rädda för att visa tränaren vilka problem som finns, för hur ska man annars få hjälp att lösa dom?

 

Förutom hjälp med ridningen, nya övningar, korrigeringar i sitsen och hästens form så är ju träningarna ett perfekt tillfälle att få diskutera sin häst med någon annan intresserad och engagerad person, det tycker jag är mycket värt! Dessutom hjälper tränaren till att puscha ryttaren till nästa nivå, för när man rider själv så är det lätt att man bara sitter och tränar på det som är lätt och roligt (om man inte är en självkritisk person och bara tränar på det man har svårt för, lika illa det), man behöver någon som hjälper till att komma framåt och till nästa nivå! Man behöver feedback, nya övningar, andra infallsvinklar och vakande ögon för att utvecklas, och att utvecklas tycker jag ska vara målet för alla ryttare oavsett andra ambitioner och inriktning!

 

Det ÄR svårt att rida! Det tar tid att lära sig, och hur länge man än håller på så kommer det alltid nya hästar och nya problem att lösa, man blir verkligen aldrig fulllärd! Men det är ju detta som är så otroligt faschinerande, att det alltid finns något att utveckla och lära sig, som ryttare är man alltid i utveckling! Jag tycker egentligen att vi som ryttare är skyldiga att ständigt försöka bli bättre ryttare och hästmänniskor och att lära oss arbeta våra hästar på bästa sätt, det är vi skyldiga våra hästar!

Så kom igen nu och ta tag i träningen! Inte sen, utan nu! Själv ska jag i väg på träning både lördag och söndag, och det ska bli så roligt!