nillashast

Det här inlägget ska handla om tävlingar och om att matcha. Men inte om att matcha rätt kläder, färger och utrustning, som ju tycks bli allt viktigare, utan om att matcha sin häst på bästa sätt. Det är lätt så här på våren när tävlingarna drar i gång att man åker på alla tillgängliga tävlingar utan någon som helst plan eller tanke. Men det är en lång tävlingssäsong och om man vill att hästen ska kännas lika fräsch och tycka det är lika roligt i oktober så måste man välja och planera.

 

Att tävla flera helger i rad under en kortare period behöver inte vara fel, tex om hästen är spänd i tävlingsmiljön kan det vara bra. Men då måste man se till att hästen är tränad och förberedd för det och man måste planera ridningen och träningen mellan tävlingarna. Då kanske man inte kan träna och hoppa så mycket mellan tävlingarna, vilket ju kan ställa till det om man dyker på problem, som tex jag gjorde i dag med kombinationen, då man inte har möjlighet att hinna lösa de innan nästa start. Jag och Malin har nu tävlat två helger i rad, och ridit en hoppträning mellan, men vi var väldigt sparsamma med sprången och höjderna på träningen och nu är det tre veckor till nästa tävling.

 

Något att tänka på är att man faktiskt inte alltid behöver rida två klasser varje tävling, man behöver inte rida för vinst i varje start och man måste inte alltid tävla på sin maxhöjd! Speciellt om man rider en tvådagars tävling tycker jag det kan vara tillräckligt med tex. tre klasser på två dagar. Men sen varierar det ju givetvis hur mycket hästen klarar av och vill, om den lätt drar på sig mjölksyra och träningsvärk och sånt. En tränare sa till mig en gång: "Varje språng är en spik i hästens likkista". Magstarkt men det ligger faktiskt lite i det. 

 

Ofta hör man ryttarna resonera som så att så länge hästen är pigg och vill hoppa så är det lugnt. Men när hästen börjar protestera och vägra har det ju redan gått för långt! Och har man en ambiös häst är det inte ens säkert den säger i från utan den kommer hoppa och försöka tills den är helt inne i väggen. Man ser en hel del ambiösa hästar, ofta unghästar, som hoppar fast de är trötta och har mjölksyra. Detta ökar givetvis skaderisken avsevärt och risken är också att man knäcker hästarna. Har man en sån häst så måste man vara extra uppmärksam och lyhörd så man inte tar dom för hårt. Men unghästar överlag krävs mycket känsla så man inte tar dom för hårt. 

 

 

Sen gäller det ju även att förbereda sig ordentligt. Att hästen är tränad och förberedd för sin uppgift. Även om hästen är i gång och riden så behöver den ändå bygga upp hoppmusklerna. Och för att göra det behöver den hoppa, lågt så klart men ändå många språng under flera pass. Egentligen så är det ju ännu viktigare att börja hoppa försiktigare med hästen som har bra kondition än den som är otränad, för hästen med kondition kommer  orka hoppa men blir trött i musklerna, den otränade hästen kommer ryttaren lättare märka att den inte orkar. Och ni vet ju att när musklerna blir trötta och får mjölksyra så är det lederna som blir stötdämpare och skaderisken ökar markant. När inomhussäsongen går över i utetävlingar så gäller det att även se till att hästen har konditon och galoppflås. På tävlingen i dag var det långa banor med många språng, då gäller det att både häst och ryttare har ork. För när man blir trött tar man dåliga beslut, det gäller både häst och ryttare!

 

Sammanfattningsvis, planera, välj och välj bort! Förbered och se till att din häst är tränad för uppgiften. Och sen, ha roligt! Det är så viktigt att man har kul i hop med sin häst på tävlingarna, och jag tror man har roligare om man får längta och se fram emot tävlingarna lite också. Nu hoppas jag att ni alla får en bra tävlingssäsong med många roliga starter!