nillashast

Det som kändes omöjligt för några veckor sedan, med bruten arm, trasig transport och bil som går dåligt blev ändå verklighet. Jag kom, trots allt, i väg på den där dressyrkursen som jag anmälde mig på redan i början av april

 

Från början var planen att ta, med Chokladen men eftersom det mest är Clarinett som jag ridit efter armskadan så var det henne jag tog med mig. Hon var inte alls sugen på det igår morse, gick längst upp i hagen och jag fick ta fram lina för att lasta, vi stannade hos Nisse och då var hon dessutom lite jävlig när Nisse skulle raspa till hennes fötter, men där vände det nog för sen som ett ljus att bada och lasta där. Vi åkte till Åsele och Stall Söråsele, och till en för mig ny tränare Ida.

 

Igår efter att vi stallat in och jag checkat in i stugan på campingen, så började kursen med att Ida red två, superfina, hästar nedan hon visade lite hur hon tänkte. Sen åt vi middag, tacos, och umgicks. Ett blandat gäng med ett par ponnyryttare med föräldrar, ett syskonpar där den ena tjejen faktiskt varit på läger hos mig för många år sedan och så några som nog räknas som lite mer seniorer. Flera fina hästar och några riktigt välutbildade som gör lite mer avancerade rörelser.

 

I dag red jag på förmiddagen, Clarinett började med att försöka backa ut när hennes boxgranne lämnade ridhuset men hon släppte det ändå rätt snabbt. Vi jobbade med övergångar och med att få tag i vänstersidan, vet inte om hon känner att jag är svag i vänster nu eller om det blivit när jag trimmat mindre men hon föll väldigt mycket till vänster. Tycker ändå att det gick ganska bra även det kanske inte var helt 100%igt, men jag har ju ändå bruten arm... Resten av dagen har gått åt att titta på de andra, äta lunch, vila i stugan lite och beta Clarinett innan middag på kvällen.

 

Självklart följde vi även den, onödigt, spännande laghoppningen på OS. Vad fantastisk duktiga de är!! Helt otroligt! I morgon förmiddag rider jag ytterligare ett pass och sedan åker vi hemåt!