nillashast

Mycket regn den här helgen och många mil i bilen!

 

Igår var det Chokladens första tävling! Tidigt i väg, skönt att hon sov i Nisses stall så jag slapp stå ute i regnet och mörkret när jag skulle fläta och hon var torr. Det var en bra tävlingsplats med två ridhus för framridning och gott om plats.

 

Efter att ha gått runt och visat henne stället så sadlade jag, hade dressyrsadeln som vi har på prov och som vi ridit i två gånger. Hon var såklart spänd och jag tänkte inte så mycket på att hon spände till sig när jag sadlade. Men när jag suttit upp och började trava så sköt hon direkt i väg i ett enormt bocksprång, det brukar hon inte göra och nu gjorde hon det i två travförsök i rad och jag uppfattade direkt att hon reagerade på sadeln! Jag hade tänkt ta med hoppsadeln men inte gjort det så nu var det bara att försöka lösa problemet ändå. Skrittade för att få henne att slappna av, joggade igång försiktigt och hon slappnade av eftersom och till slut kunde jag rida mer normalt och även galoppera lite utan att hon kände av sadeln. Jag vet ju att hon är känslig men trodde ändå inte att hon skulle reagera så när hon inte haft några sadelkänningar på väldigt länge. Men man lär sig hela tiden!

 

Det blev såklart ännu mer försiktig ridning från mig pga detta, hon var lite tittig på banan och hamnade på dubbla spår. Dessutom var banan blöt och jag vet inte om det gjorde att hon stod emot, eller om hon bara var späd, eller om hon faktiskt var lite trött för jag tycker att hon blev lite matt på banan. Fick inte till vänster galoppen riktigt på banan, höger galopp bättre men hon stod emot. Vi fick inte så höga procent men vi genomförde tävlingen utan större katastrof och är många erfarenheter rikare! Till nästa år höjer vi procenten, förutom rutin så behöver hon bli starkare och få bättre stöd och kontakt i handen.

 

När vi kom hem så tog jag lite paus, gjorde mat, älgkalv och stripes, innan nästa ryck i stallet. Då longerade jag Zippin som var lite mer avspänd än dagen innan. Sen tömkörde jag Satine med sadeln, när jag jobbat igenom bjudningen och förhållning arena så stod jag lite i stigbygeln och satt upp och skrittade lite uppsuttet. Det var nog bästa gången som jag red på henne, även om det var en kort stund, hon var mer uppmärksam och jag kunde både styra, starta och stanna! Nu hoppas jag att det är ett genombrott och inte bara var ett engångstillfälle.

 

Jag gjorde bakbromsträningen med Lemonaden när Linda kom, och efter det så red vi ut med Grå och Bea. När vi var klara i stallet fikade vi äppelpaj och vaniljsås. Nu är det ny vecka och Ica vän igen!