Förälskad Räka!

I dag började jag dagen med att möblera om i hagarna. Släppte i hop Taggen och Oliven, vilket var väldigt odramatiskt -de rullade sig och gick sedan åt varsitt håll till höhögen. Sen släppte jag även i hop Szum och Räkan, och där var det ett väldans pipande och skrikande först, men det lugade sig snabbt och Räkan verkar mer än lovligt förtjust i Szum. Hon är som ett klister på honom, svansen står rakt upp och det är ett evigt brunstkissande, när jag hade ridit henne i dag så gnäggade hon när vi var på väg till hagen. Jag tror aldrig hon betett sig så när jag släppt i hop henne med någon annan, hon är verkligen lite förälskad i Szum som inte verkar fatta någonting av hennes beteende men han låter henne hålla på i alla fall.
 
Efter i hopsläpp, frukost och mockning så åkte jag på Hammarn och besiktade bilen, vilket inte gick så lysande (eller vad sägs om inte mindre än 6 stycken 2:or!??) och gjorde lite civila ärenden. Några timmar senare var jag hemma hos hästarna igen, opch började då med att rida ut Räkan. Vi fick en jättemysig tur emd en massa trav och galopp i snön. Det är som ett julkort med all snö på marke och i träden. Jag trodde Räkan skulle bli trött av snöpulsandet men hon var väldigt ladda på hemvägen så nästa gång kan vi nog rid lite längre, elle hårdare.
 
Jag tömkörde Szum nere vid vägen, det är ju det ställe där det brukar gå som sämst med honom och i dag var inget undantag. Men efter typ 45 min kunde han åtminstånde skritta i båda varv, någolunda avspänd och lugnt. Jag får ju träna tålamodet i alla fall! Avslutade med att köra galoppprogrammet med Taggen i lina. Har bestämt att han ska få gå det ett tag, då jag tycker det känns som det är något som inte riktigt stämmer med honom för han känns frustrerad och arg. Efter dagens pass känns det som ett bra beslut, jag tror det kan fungera riktigt bra!
 
På kvällen var jag i väg och red en ponny och hade lektion. Att rida ponny är verkligen underskattat, det är ju jättekul även om jag i kväll fick jobba rätt ordentligt eftersom den inte riktigt ville släppa efter. Men på slutet kändes det ändå rätt okej, jag hoppas jag sdka få jobba den fler gånger.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0