Rakriktning och utbidlningsskalan!

Jag har funderat lite på det här med rakriktning...
Ni har väl koll på utbildningsskalan?
 
Takt
Lösgjordhet
Stöd
Schwung
Rakriktning
Samling
 
Många är fundersamma över att rakriktning ligger så sent på skalan, detta har ju såklart även jag funderat på. Svaret man får om man läser eller diskuterar det är att det krävs en viss form av samling för att få hästen riktigt rakriktad och att hästen inte kan vara helt rak förrän den tex. tar ett korrekt stöd. Detta är ju givetvis sant. Och det är ju även så att man inte kan vänta med att jobba med rakheten hos hästen tills man är så långt ner på utbildningsskalan, men man kanske inte kan kräva total rakriktning förrän man är där? Sen ska man komma i håg att utbildningsskalan är, och bör vara, flytande. Allt går in i varann och hänger i hop!
 
Vad är då rakriktning? En rakriktad häst är så mycket mer än bara en häst som går rakt fram. En rakriktad häst går så klart att rida rak på raka spår men den är också liksidig, den bör vara lika lätt att rida i båda varv och vara jämnt musklad. Den spårar (dvs sätter framben och bakben i samma spår) även på böjda spår, och har en ärlig böjning och eftergift i innersidan på bågar och volter. Alltså ett rätt omfattande begrepp!
 
Det första arbetet med rakriktning handlar ofta om att kunna vända hästen utan att den böjer i väg halsen och att kunna rida på ett rakt spår utan stöd av vägg eller staket. Jag använder ofta en övning där man i skritt rider på en liten fyrkant och i hörnen vänder, med framdelen med sig, för ytterhjälperna och med rak hals. En enkel men bra början. Sen handlar det avslutande rakriktningsarbetet om detaljer, att ha samma känsla i båda varv, få raka byten mm. Där emellan är det mycket arbete och arbetet med rakriktning har man med sig hela tiden!
 
Så till min fundering! När jag ridit de sista dagarna har jag flera gånger fått känslan av att hästen, som när jag börjat varit slingrig, haft ett ojämnt stöd eller kännts olika mellan varven när den sedan släpper till känns mycket rakare och många av rakriktningsproblemen försvinner av sig självt. Nu är det här ju ingen ny känsla men jag reflekterade över det i dag. Att det ju är logiskt om man tänker på utbildningsskalan. När hästen är lösgjord så kommer stödet och sedan så småningom rakriktningen. Jag kan ju inte få hästen rakriktad innan den är lösgjord! Logiskt egentligen, men det känns ändå som en aha upplevelse.
 
Som igår när jag red Sickan. när jag började kändes det som hon böjde halsen åt minst två håll samtidigt, jag hade ojämnt stöd i tyglarna och hon var lite slingrig. Efterhand släppte hon och blev fin i formen, och helt plötsligt var halsen rak, stödet jämnt och hästen var i min ram. Alldeles av sig själv! Magsikt!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0