Framhoppning!
Nu när tävlingarna är i gång för fullt så tänkte jag skriva lite om hur jag värmer upp och hoppar fram inför en tävling. Upplägget ser ju såklart lite olika ut beroende på häst och förutsättningarna på varje tävling (tex. plats, underlag, tid mm). Ofta är det trångt och stökigt på framridningen och framförallt på framhoppningen, dessutom är ryttarna ofta lite nervösa och hästarna laddade.
Om hästen är spänd eller stressad så vill jag gärna gå med den en stund först, låta den gå runt och titta lite. Jag vill egentligen inte rida fram så länge på hästarna, men om de är väldigt spända kan de behöva lite mer tid. Annars brukar jag börja rida ungefär 35-40 min före min start. Jag jobbar, precis som hemms, med att först få hästen avspänd och lösgjord, och att hästen är framme för skänkeln. Det viktigaste är att jobba galoppen så den känns som jag vill ha den, avspänd och rytmisk men med tryck. Jag vill galoppera ganska mycket innan jag går in på framhoppningen, så att galoppen känns bra redan innan jag kommer in där.
På framhoppningen finns normalt tre hinder, en oxer, ett räcke och ett lågt litet hinder. Jag börjar alltid med det lilla hindret, som jag jobbar hästen ganska mycket över. Om hästen är spänd kan jag ta det i trav någon gång först, och sen hoppar jag det i galopp och jobbar med att få en bra känsla i anridningen. Jag lägger hellre några extra språng på det lilla hindret innan jag börjar hoppa de större. Då börjar jag oftast med räcket, gärna lite sänkt, ett eller två språng lite beroende på hur det känns.
Överlag kan jag säga att jag inte vill hoppa högt inne på framhoppningen, ofta hoppar jag lite lägre än vad själva klassen ligger på. Detta för att jag vill ha en bra känsla på framhoppningen, jag vill undvika att det blir strul och vill att hästens självförtroende ska vara på topp till banan. Sen hoppar jag oxern ca två språng innan jag avslutar med räcket. Som ni ser blir det inte så många språng på de större hindren, ca 5 stycken, men jag tycker sällan det behövs mer om man jobbat galoppen riktigt innan och sedan jobbar med det lilla hindret. Då sparar man språng och ork till banan i stället. Om man blir klar lite tidigt så försöker jag jobba galoppen lite eller vänta med det sista språnget tills innan jag ska in. Försök att galoppera lite mellan sprången på framhoppningen och hoppa gärna ett par språng i rad utan avbrott mellan om du har möjlighet, på tävlingsbanan sen kommer du ju inte göra avbrott mellan hindren.
Om du ska rida fler klasser så behövs det ofta mindre framridning till nästa klass. Då har ju hästen redan gått en klass och är lite mer i gång. Jag brukar hoppa ungefär lika mycket på de större hindren, kanske något språng mindre om det känns bra, men dra ner lite på framridningen och oftast behövs det färre språng på det lilla hindret till den andra klassen.
Självklart är det olika hur man vill rida och hoppa fram, men så här tänker jag. Hoppa lite och lågt, leta en bra känsla i galoppen och över det lilla hindret, och ge dig själv och hästen självförtroende genom att göra det enkelt. Hur gör ni när ni hoppar fram? Och vad tycker ni om min filosofi?
Om hästen är spänd eller stressad så vill jag gärna gå med den en stund först, låta den gå runt och titta lite. Jag vill egentligen inte rida fram så länge på hästarna, men om de är väldigt spända kan de behöva lite mer tid. Annars brukar jag börja rida ungefär 35-40 min före min start. Jag jobbar, precis som hemms, med att först få hästen avspänd och lösgjord, och att hästen är framme för skänkeln. Det viktigaste är att jobba galoppen så den känns som jag vill ha den, avspänd och rytmisk men med tryck. Jag vill galoppera ganska mycket innan jag går in på framhoppningen, så att galoppen känns bra redan innan jag kommer in där.
På framhoppningen finns normalt tre hinder, en oxer, ett räcke och ett lågt litet hinder. Jag börjar alltid med det lilla hindret, som jag jobbar hästen ganska mycket över. Om hästen är spänd kan jag ta det i trav någon gång först, och sen hoppar jag det i galopp och jobbar med att få en bra känsla i anridningen. Jag lägger hellre några extra språng på det lilla hindret innan jag börjar hoppa de större. Då börjar jag oftast med räcket, gärna lite sänkt, ett eller två språng lite beroende på hur det känns.
Överlag kan jag säga att jag inte vill hoppa högt inne på framhoppningen, ofta hoppar jag lite lägre än vad själva klassen ligger på. Detta för att jag vill ha en bra känsla på framhoppningen, jag vill undvika att det blir strul och vill att hästens självförtroende ska vara på topp till banan. Sen hoppar jag oxern ca två språng innan jag avslutar med räcket. Som ni ser blir det inte så många språng på de större hindren, ca 5 stycken, men jag tycker sällan det behövs mer om man jobbat galoppen riktigt innan och sedan jobbar med det lilla hindret. Då sparar man språng och ork till banan i stället. Om man blir klar lite tidigt så försöker jag jobba galoppen lite eller vänta med det sista språnget tills innan jag ska in. Försök att galoppera lite mellan sprången på framhoppningen och hoppa gärna ett par språng i rad utan avbrott mellan om du har möjlighet, på tävlingsbanan sen kommer du ju inte göra avbrott mellan hindren.
Om du ska rida fler klasser så behövs det ofta mindre framridning till nästa klass. Då har ju hästen redan gått en klass och är lite mer i gång. Jag brukar hoppa ungefär lika mycket på de större hindren, kanske något språng mindre om det känns bra, men dra ner lite på framridningen och oftast behövs det färre språng på det lilla hindret till den andra klassen.
Självklart är det olika hur man vill rida och hoppa fram, men så här tänker jag. Hoppa lite och lågt, leta en bra känsla i galoppen och över det lilla hindret, och ge dig själv och hästen självförtroende genom att göra det enkelt. Hur gör ni när ni hoppar fram? Och vad tycker ni om min filosofi?
Kommentarer
Trackback
